NÀr det materialistiska tar över.
Kategori: AllmÀnt
Â
Det finns de som sĂ€ger med hĂ„rd min att âjag skĂ€nker aldrig pengar till tiggareâ, och de hĂ€vdar dĂ€rtill att det Ă€r det bĂ€sta man kan göra för att bli av med dem.
Hur ska man förhÄlla sig till ett sÄdant sÀtt att tÀnka om tiggare? Eller till och med förÀldralösa barn som inte har nÄgonstans att ta vÀgen i vÄra lÀnder?
Vi kÀmpar alla för att fÄ det bÀttre ekonomiskt stÀllt, för det Àr ju som för en del aldrig tillrÀckligt bra. Och vi uppmuntras av vÄr samtid att ta tillvara pÄ vÄra materialistiska intressen. För visst har det blivit en sjÀlvklarhet att vi ska ha alla de prylar som finns runt omkring oss? "Och det kan man vÀl tycka Àr bra, i synnerhet dÄ vi fÄr lÀra oss att konsumtion skapar jobb och arbete". Men frÄgan Àr alltid: Till vilket pris sker allt detta? Och hur pÄverkar vÄrt ekonomiska jagande vÄr syn pÄ andra mÀnniskor? Hur mycket mÄste man stÀnga ute frÄn ens eget synfÀlt för att lyckas med sina personliga strÀvanden att leva materiellt gott?
Ja, har det inte blivit sĂ„ att man ibland mĂ„ste blunda för att inte bli störd i sitt ekonomiska överflöd? Och dĂ„ instĂ€ller sig frĂ„gan: NĂ€r man vĂ€l slutit sina ögon, hur ska man dĂ„ kunna kĂ€nna empati för den mĂ€nniska som sitter dĂ€r och tigger och Ă€r hungrig? Och inte lĂ€r det dröja lĂ€nge förrĂ€n man sĂ€ger âjag skĂ€nker aldrig pengar till tiggareâ.
NÀr man blir irriterad över att se en tiggare utanför ens egen nÀrbutik, vem Àr det dÄ man egentligen Àr irriterad över? Tiggaren med sin utstrÀckta hand? Eller kan det vara sÄ att irritationen kommer av att tiggaren blir en pÄminnelse om ens eget tillkortande som medmÀnniska?
Bismillah Al-Rahman Al-Rahim
Â Â ŰąÙ ÙÙÙÙۧ ŰšÙۧÙÙÙÙÙÙ ÙÙ۱ÙŰłÙÙÙÙÙÙ ÙÙŰŁÙÙÙÙÙÙÙۧ Ù ÙÙ ÙÙۧ ŰŹÙŰčÙÙÙÙÙÙ Ù ÙÙŰłÙŰȘÙŰźÙÙÙÙÙÙÙÙ ÙÙÙÙÙ ÙÙۧÙÙÙŰ°ÙÙÙÙ ŰąÙ ÙÙÙÙۧ Ù ÙÙÙÙÙ Ù ÙÙŰŁÙÙÙÙÙÙÙۧ ÙÙÙÙÙ Ù ŰŁÙŰŹÙŰ±Ù ÙÙŰšÙÙ۱Ù
Â
Â